thewiking

Idag hade jag utvecklingssamtal på morgonen, sen var jag ledig hela långa dagen. Härligt. Har mest sovit, kollat teve och lagat mat, känns verkligen som jag behövde det. Kan inte ens minnas senaste gången jag hade en sånhär härlig slappdag.

I helgen var jag nämligen på kurshelg med Ung Vänster. Väldigt bra var det! Lyssnade på föreläsningar som: "Marxism för fattiga och rika", "USA-imperialism" och "Hur ska vi nå ut med våra budskap?". Kände mig dels rätt bortkommen eftersom jag inte direkt är jätte-insatt om man säger så, men det kändes också som man lärde sig en hel del. Och så blev jag pepp! Jag har annars ganska lätt för att bli uppgiven, känns som det är så mycket som är fel i världen och som att man inte kommer kunna räcka till, men då är det bra när man får träffa andra människor som håller med och vill förändra de också.
Idag t.ex. hörde jag på radion ett inslag om Burma. Fan vad sorgligt det var. Jag började typ gråta! De berättade om människorättsaktivisterna som nu hade fått fängelsestraff i SEXTIOFEM ÅR för att de hade protesterat (helt fredligt) mot militärregimen. Om hur de skulle till ett fängelse med hemska förhållanden, där de kanske skulle bli torterade och så.
Flera av dem var dessutom föräldrar. Jag beundrar dem så himla mycket. Jag menar, de visste säkert om riskerna när de gick i de där demonstrationerna. Och ändå vågar dem. Hur kan människor ha sådant mod?
Man kan ju inte heller låta bli att nämna Aung San Suu Kyi, Järnfjärilen som hon kallas, när man pratar om Burma. Hon är fan min hjälte. Hon sitter fortfarande i husarrest för sin kamp mot militärregimen. Jag tänker inte rabbla upp allt hon har uppoffrat för Burmas folk, det räcker med att säga att hon är fantastisk.

Nej nu är det nog dags att leta lite mer efter den där sabla bluetooth-grejen. Utan den kan jag inte ladda in bilder på datorn. It sucks.