home sweet home
Har precis kommit hem från Ung Vänster-läger i Motala. Det har varit så sjukt roligt! Bra, intressanta föredrag, bra, intressanta människor, bra, intressanta åsikter. Alltså alla som är vänster borde faktiskt organisera sig och gå med i en förening, för det är enda sättet vi kan få skillnad på - om så många som möjligt jobbar för att förändra ("Att inte reagera är att acceptera!"). Och man behöver inte veta allt om all politik för att gå med, man lär sig ju under tiden.
Gaah det hände så mycket kul under det här lägret att jag inte vet vad jag ska skriva om. Men föredragen riktade iaf in sig på EU och på ungas situation på arbetsmarknaden, eftersom Ung Vänster nu ska driva kampanjen "Vem tjänar på ungdomsrean?". Det var väldigt intressant eftersom jag kunde väldigt lite om de här områdena.
Hur som helst så var hela lägret en blandning av föredrag, asgod mat, nya människor, monopol, maffia, uppesittarkvällar, äckligt tidiga morgnar, och någon slags gemenskap.
Jag kan känna gemenskap med AIK:are, jag kan känna gemenskap med teatrare, för att man delar på något. Men det här är bättre, för det här handlar om att man allihop kämpar för något som är så otroligt viktigt, nämligen rättvisa för alla.
Ändå är det ganska skönt att vara hemma, för nu ska jag äntligen få sova, vilket det inte har blivit så överdrivet mycket av de här dagarna. Fast jag får väl skylla mig själv..
Nyår var förresten ganska hattigt, kunde liksom inte bestämma fest så det blev båda, men det hann vi knappt så det vart mest åkande. Jag hade iofs kul hela natten, men visst var det lite jobbigt...
Gott nytt år!
Gaah det hände så mycket kul under det här lägret att jag inte vet vad jag ska skriva om. Men föredragen riktade iaf in sig på EU och på ungas situation på arbetsmarknaden, eftersom Ung Vänster nu ska driva kampanjen "Vem tjänar på ungdomsrean?". Det var väldigt intressant eftersom jag kunde väldigt lite om de här områdena.
Hur som helst så var hela lägret en blandning av föredrag, asgod mat, nya människor, monopol, maffia, uppesittarkvällar, äckligt tidiga morgnar, och någon slags gemenskap.
Jag kan känna gemenskap med AIK:are, jag kan känna gemenskap med teatrare, för att man delar på något. Men det här är bättre, för det här handlar om att man allihop kämpar för något som är så otroligt viktigt, nämligen rättvisa för alla.
Ändå är det ganska skönt att vara hemma, för nu ska jag äntligen få sova, vilket det inte har blivit så överdrivet mycket av de här dagarna. Fast jag får väl skylla mig själv..
Nyår var förresten ganska hattigt, kunde liksom inte bestämma fest så det blev båda, men det hann vi knappt så det vart mest åkande. Jag hade iofs kul hela natten, men visst var det lite jobbigt...
Gott nytt år!
Kommentarer
Trackback