obama och magar
Jag har alltid tänkt att Barack Obama är rätt random. Visst, hellre honom än McCain och Bush, och sure, det är coolt att han är svart president liksom.
Men nu har jag läst en bok om hans liv som han själv skrivit (jag vet att det är synonymt med ordet självbiografi men den handlar inte om hela hans liv!) och wow damn it hur kunde den mannen egentligen bli president undrar jag nu? Han var deep into svart nationalist-tanken som ung, tog droger och söp, gick på socialist-möten; det vill säga, allt det som en amerikansk president-to-be INTE borde ha med i sin livshistoria. OCH han är svart! Han måste ju vara något helt otroligt smart och karismatisk eftersom han har lyckats överbrygga dessa (före detta) oförlåtliga synder.
Jag har lite BO-mani nu känner jag, för jag har dessutom tittat på talet han höll i Kairo för ett par dagar sedan, läst säkert tio artiklar som rör honom och planerat att läsa hans nästa bok så fort jag får tag i den.
BO-mani, ja kanske, men det kan också kallas för för mycket fritid. Jag är sjuk nämligen. Ingen spännande, exotisk sjukdom utan vanlig feber hosta förkylning. Det ledde till att jag missade studenten i fredags (alltså JAG skulle ju inte ta om någon nu tror det, men det är ju kul ändå), och att jag sitter hemma en helg när jag for once inte jobbar. Förutom att ha lärt mig om BO har jag också kommit på två saker som gäller magen:
1. Om man hostar för mycket får man träningsvärk i magen, då slutar det vara det minsta kul att hosta och gör bara ont
2. Om man inte skrattar fast man vill (typ för att om man skrattar kommer man börja hosta) så liksom kittlar det i magen, som att skrattet inte kommer ut utan rullar runt därinne istället. Det är sant! Pröva själva!
Men nu har jag läst en bok om hans liv som han själv skrivit (jag vet att det är synonymt med ordet självbiografi men den handlar inte om hela hans liv!) och wow damn it hur kunde den mannen egentligen bli president undrar jag nu? Han var deep into svart nationalist-tanken som ung, tog droger och söp, gick på socialist-möten; det vill säga, allt det som en amerikansk president-to-be INTE borde ha med i sin livshistoria. OCH han är svart! Han måste ju vara något helt otroligt smart och karismatisk eftersom han har lyckats överbrygga dessa (före detta) oförlåtliga synder.
Jag har lite BO-mani nu känner jag, för jag har dessutom tittat på talet han höll i Kairo för ett par dagar sedan, läst säkert tio artiklar som rör honom och planerat att läsa hans nästa bok så fort jag får tag i den.
BO-mani, ja kanske, men det kan också kallas för för mycket fritid. Jag är sjuk nämligen. Ingen spännande, exotisk sjukdom utan vanlig feber hosta förkylning. Det ledde till att jag missade studenten i fredags (alltså JAG skulle ju inte ta om någon nu tror det, men det är ju kul ändå), och att jag sitter hemma en helg när jag for once inte jobbar. Förutom att ha lärt mig om BO har jag också kommit på två saker som gäller magen:
1. Om man hostar för mycket får man träningsvärk i magen, då slutar det vara det minsta kul att hosta och gör bara ont
2. Om man inte skrattar fast man vill (typ för att om man skrattar kommer man börja hosta) så liksom kittlar det i magen, som att skrattet inte kommer ut utan rullar runt därinne istället. Det är sant! Pröva själva!
Kommentarer
Trackback
